och vi har mist en vän med ett stort hjärta. Det känns så tungt att livet kan få sluta så. Det har knappt hunnit börja innan det är slut. Det logiska och rationella av mig inser att det är så här det är att leva. Det är priset vi alla ska betala, men mitt känslomässiga jag säger något annat. Inte nu, bara ett tag till. Men nej, så blev det inte.
Älskade vän du fattas oss! Du finns föralltid i våra hjärtan. Vi ses i nangijala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar