Jag har överlevt

....och det med råge. Vilken härlig dag det blev i går. Tänkte att jag kanske skulle vara lite sysslolös när hela familjen drog i väg å äventyr med tillhörande övernattning. Men icke som nicke. Det var LJUVLIGT!!! Tänk att göra det man själv vill och känner för.

Min eftermiddag (familjen åkte runt två) ägnade jag åt att röja! Det började lite ostrukturerat med kläd plock och vanlig städning av sanitetsutrymmen. För det är så skönt att känna att det är grundligt gjort. Så där åkte vägg och fönster med i bara farten. Denna syssla kan te sig aningen tråkig men inte om en spännande ljudbok dånar ut genom stereon. Tänk er känslan att jag kan lyssna på vad jag vill utan att tänka på att något litet barn ska komma in och höra den rysligt hemska, men spännande skivan. Jag slipper också känna mig asocial som vägrar att prata med min man under en hel eftermiddag. Mitt i röjandet så hamnar jag i stortrollets rum och känner att det är dags att gå igenom garderoben full med för små kläder. Men då hör jag inte boken. Briljanta jag tar med skivan och sätter den i spelaren inne på barnrummet. Så där står jag i godan ro och bara röjer. Hög efter hög. Tiden går och det känns i magen. Men det fina med att vara själv är att man gör som man vill. Denna frihet fick mig att ta en lång promenad med alla hundarna bara så där. Jag gör det innan jag äter för det klarar jag. Vilken känsla. På stående fot bara jag bestämmer mig för att inte äta, eftersom det inte passade MIG.
Det ni.Vilken promenad. Härlig luft ute. Bara jag och alla hundar i skenet av en ficklampa. Det gav ro till själen. In stugvärmen där kaminen sprakade. Ja jag la in lite mer ved innan jag gick ut. Väl inne kom jag på att det är skönt att krypa upp i fåtöljen med maten på bordet brevid, om man är ny duschad. Så då gjorde jag det. Gick in i duschen och duschade länge utan att bli störd. Ingen som bråkar och kivas i rummet intill ingen som kom och ville duscha tillsammans eller bada i baljan. Jag njöt!! Sen kröp jag upp i fåtöljen och åt resterna från lunchen tidigare under dagen samtidigt som jag lyssnade på min spännande bok. (här kan det ju vara passande att undra varför jag inte tittade på TV nu när utbudet ända var så bra på en lördagkväll. Svaret är enkelt. Telia har problem och vi kan inte se på TV. Just nu på obestämd tid. Men det var det som var så skönt. Att slippa TV. Skulle det vara normala fall hade jag satt på TV och fastnat där.) Vandrade min blick runt medan jag lyssnade. Blicken landade på min relativt nyinköpta inredningsbok och den fick komma fram. Vilka fina bilder. Mitt i detta börja bitar falla på plats hur jag ska ha det hemma. Sådant man aldrig hinner att känna efter och fundera över. Det satt jag i går och funderade på.
Kom farm till att jag vill och så där fin text som alla andra har men som vi inte har någon bra plats att ha på. Men precis där i går slog det mig att texten ska vara på dörren. Toadörren.  Men då kom nästa fundering. Vad ska det stå? Inget vanligt carpe diem eller så känns som det finns över allt. Kan ju inte stå HOME! På en toadörr:-) Det ni. Kanske stämmer på en del.
Men då kom det upp något som jag läst dagligen hemma i köket hos min mor. Och jag kände att ja så ska det stå. bara visste att så blir bra. Vilken känsla.
Först kom bara de första orden....små små ord sagda varje dag......sen var det stopp. Nu kommer jag i håg slutet men exakt var det står mitt i är just nu lite vagt. Men jag vet att detta kommer bli så bra.

Nu ska jag köpa schabloner med bokstäver så är saken biff.....kan man tro iaf.

Sen kände jag att jag var så trött. Tänkte det är bäst att gå och lägga mig så jag bli pigg, men nej. det är ju bättre att ta och måla naglarna så det känns bra:)

Sen var det ju dags att ta ut hundarna på en liten kvällsrunda och sen bums i säng. Där var jag ju inte direkt ensam:-) Men sängen var ju så stor så det gick bra. Några timmar idag kvar att njuta innan la familia kommer hem. Och då blir jag så glad att se dem igen:-) För som alla vet borta bra men hemma bäst och det gäller familjen också. Borta och ha trevligt är bra men när de kommer hem är det bäst. Då är man hel igen.